onsdag 10 september 2014

Innan floden tar oss

av Helena Thorfinn

Vissa böcker trivs man med bara. Man längtar efter att få läsa och vill aldrig att boken ska ta slut. Detta är just en sån bok. Den gjorde stort intryck på mig och trots att det var ett tag sen jag läste den nu så tänker jag fortfarande på den ibland.

Handlingen utspelar sig i Bangladesh, ett land som jag visste mycket lite om när jag började läsa. Jag visste knappt var det låg och var tvungen att googla för att få mer information:

Bangladesh är det sjätte befolkningstätaste landet i världen och ligger i Sydasien, granne till Indien. Landet är ungefär en tredjedel så stort som Sverige, men har en befolkning på drygt 164 miljoner invånare. Huvudstaden Dhaka är en av världens snabbast växande så kallade megastäder.

Landet består till stor del av ett enormt deltalandskap och landnivån stiger endast i få fall över 10m över havsytan vilket gör Bangladesh oerhört sårbart för översvämningar i samband med årligen återkommande monsunregn och cykloner. Ofta återkommande översvärmningar gör miljontals hemlösa. 

Det är hit till huvudstaden Dhaka som en svensk familj kommer för att leva under ett år. Mamma Sofia har fått jobb på ambassaden som biståndschef och hennes man Janne har tagit tjänstledigt från sitt jobb som lärare för att följa med och ta hand om hem och barn. Familjen hamnar i ett lyxhus med betjänter och privat chaufförer som är långt ifrån Dhakas övrig invånares levnadsvillkor. 

I en annan del av landet mördas en ung flicka av sin man och svärmor vilket får hennes yngre systrar att ta till flykten till Dhaka för att försöka undvika samma livsöde som sin storasyster.

Den här boken rymmer så mycket att det är svårt att sammanfatta allt; här finns en gripande historia om två fattiga och utsatta flickor, berättelsen om hur ett par påverkas när mannen tar över den traditionellt kvinnliga rollen som ansvarig för barn och hem. Här finns också en inblick i hur företagare utnyttjar billig arbetskraft i fattiga länder och inte minst får man insyn i hur biståndsarbetet går till vilket jag tyckte var väldigt intressant. Författaren har själv jobbat med bistånd på Sida och det märks att hon kan sin sak.

En bok som alla borde läsa, själv fick jag många nya insikter, inte minst om förhållandena som kvinnorna har som syr våra kläder. När jag häromdagen tog fram ett nyinköpt plagg från Lindex var jag bara tvungen att kolla tillverkningsland och mycket riktigt stod det "Made in Bangladesh" på etiketten...

Betyget blir en klockren 5:a!